till E:a Kurirens hemsida

Eskilstuna Kuriren Torsdag 1 Mars 2001

 
 


Nyheter
Nyheter
Sport
Dagens länkar
Väder
Familj
Opinion

Ekonomi
Aktietävlingen
Börsen
Affärsliv
Morningstar

Nöje
Kultur/nöje
Sju Dagar
Tävlingar
Kameran
TV-tablå
Föreningar

Mer att läsa
Data
Trafik
Mat & Dryck
Fiske & Natur
Liv

Marknad
Fyndet
BilX
Reseguiden
Smartjobb
Lunchmeny
Företagshotell
Shopping

Kuriren
Info Kuriren
Lediga jobb
Handdator
Kontakta EK
Prenumeration
Kuriren-Kortet
Miljö
TiS
Tyck till om...

 
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
 
 
   
 
Sport

Torsdag 1 mars 2001

Niclas tvingades börja om på nytt
 

Foto: Anders
Nilsson
När Niclas Johnsson tar tag i sin golfklubba måste han titta så händerna är rätt placerade. Han har fortfarande ingen känsel i vänstersidan.
Bakom spegeln står pappa Lars-Åke, som också rehabiliterar sig efter stroke.



Lördagen den 4 februari glömmer inte far och son Lars-Åke Jonsson och Niclas Johnsson i första taget. Den dagen drabbades nämligen båda av hjärnblödning. Först Niclas då han var ute och handlade i Eskilstuna - en timma senare Lars-Åke då han spelade veteranpingis i Stockholm. Knappt en månad efteråt är båda på benen och i full gång med rehabiliteringen

Att både far och son insjuknar i hjärnblödning med en timmas mellanrum är naturligtvis fullkomligt osannolikt. Men det var precis vad som hände.
   Hemma på Uttermarksgatan satt Barbro Jonsson, mor till Niclas och gift med Lars-Åke, och fick först samtal från sonen som berättade att han tappat känseln i vänster sida och en stund senare från maken som sa att han fått hjärnblödning och låg på Huddinge sjukhus.
   - Att hon klarade den eftermiddagen är beundransvärt, säger "Jocko".
   Det måste man också säga om Niclas Johnssons målmedvetna kamp att komma tillbaka.
   Att 33 år ung drabbas av hjärnblödning är ovanligt och kan knäcka även den starkaste:
   - Först fattade jag väl inte riktigt allvaret. Men efter några dagar kom läkarna och berättade om sjukdomen och mina framtidsmöjligheter. Eftersom jag då inte fungerade alls blev det ett deppigt dygn. Jag kunde inte gå, inte hålla något med vänsterhanden och när jag skulle dricka rann vattnet ur munnen på mig. Det kändes väldigt hopplöst, berättar Niclas.
   
Började sticka i kinden
Vändningen kom fort. Redan dagen efter kände Niclas hur det började sticka i kinden och det blev signalen till en offensiv rehabilitering.
   I dag, knappt fyra veckor efter hjärnblödningen, har han lärt sig gå obehindrat igen, han greppar med vänsterhanden och har inga problem att dricka eller äta.
   Niclas tränar till och med golf - något han inte trodde skulle bli möjligt då han för ett par veckor sedan stapplade runt i Mälarsjukhusets korridorer med hjälp av en rullator.
   - Jag har fortfarande ingen känsel i vänstersidan. Från hårbotten ned till fotsulorna är det helt känslolöst. Läkarna säger att det ska bli bättre men ingen kan lova något, säger Niclas då vi träffar honom på Eskilstuna Golfklubb.
   Där hänger ett nät i omklädningsrummet som medlemmarna kan slå bollar emot och hålla igång swingen under vintermånaderna.
   Men för Niclas handlar det om att lära sig spelet mer eller mindre på nytt.
   - När jag greppar klubban måste jag titta hur jag placerar handen. Jag har ju ingen annan möjlighet att avgöra om det är rätt.
   Inte heller är det lätt att gå som vanligt. Han känner inte när fotsulan når marken utan måste hela tiden titta var han sätter foten.
   - Svårast är det om underlaget är ojämnt. Men jag går mycket och det vardagliga som att laga mat, diska och städa är bästa träningen.
   
Pulsådern sprack
Niclas fick blödningen i hjärnan på grund av att halspulsådern sprack och en bit av kärlväggen följde med upp.
   - I dag har jag en skada i hjärnan som är 3 x 3 centimeter. Läkarna säger att den ska minska till 1 x 1 centimeter, men helt bra blir jag aldrig. Vad man inte kan säga är hur stor del av känseln som sitter i det skadade området.
   - Först var jag väldigt besviken och undrade varför jag drabbats på det här sättet. Det är först den senaste veckan som jag insett att jag haft stor tur som klarade mig förhållandevis bra.
   Just nu har han ingen känsel i vänstersidan men känner av extrem kyla och kokande vatten.
   - Det kan ta tid, men jag siktar på att bli bra. Det är bara att träna på.
   - Framför allt vill jag ha tillbaka känseln i handen. Fingertoppskänslan är det jag saknar mest, säger Niclas som före sjukdomen precis börjat nytt jobb hos Bengt Bandstigen och såg fram mot en ny karriär, umgås med dottern Mimmi, 8, och flickvännen Erika.
   - Golfen är inte allt, men nu har jag bestämt mig för att ta en plats i Eskilstunas elitlag till sommaren. Är jag bara envis så ska det gå.
   För Lars-Åke "Jocko" Jonsson är livet nästan som före hjärnblödningen. Han är tillbaka i föreningslivet och har redan hunnit med tre sammanträden:
   - Jag är återställd till 95 procent men hoppas klara även de återstående fem. Har problem att skriva och även talet fick sig en smäll, men det hoppas jag klara ut tillsammans med en logoped.
   - Min blödning var relaterad till för högt blodsockervärde och högt blodtryck. Nu har jag gått ned fyra kilo, får inte äta bullar och sötsaker och så måste det bli framöver, säger Jocko som med 120 DM-guld erövrade under 50 års spel är något av en institution i svensk bordtennis.
   - Men pingisen betraktar jag som ett avslutat kapitel. Däremot fortsätter jag som vanligt med mina administrativa uppgifter i After Dark, Samorganisationen, Golfklubbens juniorkommitté och Golf Sport&Future, lovar Jocko.
   Eddie Jaurinder




 

  till E:a Kurirens hemsida

Sport
Lokalt
Ung Sport
Tipsa om sport