-- Niclas Jonsson --

Om Stroke

Fakta om sjukdomen Stroke

Olika typer av Stroke Nervsystemet påverkas Prognos
En folksjukdom Gråtattacker Rehabilitering
Symtom Varför ena sidan?  

 

Vad Är Stroke?

Vid stroke drabbas människan plötsligt av exempelvis förlamning eller medvetslöshet på grund av en blödning eller bristande blodcirkulation i en del av hjärnan.
De symtom som är vanligast vid en stroke är förlamning, nedsatt känsel, talproblem och halvsidigt synbortfall.

Stroke kan ge en mängd andra symtom också där några av symtomen kan vara lätta och gå över medans andra kan vara allvarliga och långvariga.

I Sverige har vi sedan länge använt ordet "slaganfall" när vi pratat om blödningar och proppar i hjärnan. Under de sista 25 åren har vi dock börjat använda det engelska ordet stroke.

Olika typer av stroke

  • Hjärninfarkt (propp i hjärnan):  Hjärninfarkt: Det mörka området är proppen.
    De allra flesta fallen av stroke beror på en infarkt i hjärnan. En infarkt innebär att blodcirkulationen i en del av hjärnan har minskat ganska mycket eller så har den helt upphört. Detta beror till största del på blodproppar som uppkommit i åderförkalkade blodkärl i hals eller i hjärna. Propparna kan ibland även bildas i hjärtat och sedan föras med blodet upp till hjärnan.
    (Pilen visar var proppen sitter.)

 

  • Blödning inne i hjärnan Hjärnblödning: Den vita fläcken är blödningen.
    Den typ av stroke som beror på en blödning inne i hjärnan är inte lika vanliga som infarkter. Det finns siffror som säger att ungefär var tionde stroke orsakas av en blödning i hjärnan.
    (Den vita fläcken är blödningen i hjärnan.)

 

 

  • Subaraknoidalblödning
    De blödningar som uppstår mellan de hinnor som omger och skyddar vår hjärna kallas för subaraknoidalblödning. Cirka var tjugonde stroke beror på en sådan blödning. Den vanligaste orsaken till subaraknoidalblödning är pulsåderbråck.
  • TIA
    Tillfälliga och övergående tillstånd av syrebrist i hjärnan kallas TIA och det är en förkortning av (Transitoriska Ischemiska Attacker). En TIA varar oftast bara några minuter upp till ett dygn. De flesta TIA beror på att människan får små blodproppar som löser upp sig snabbt. Har en TIA inte övergått inom ett dygn så klassas den som en stroke. Attackerna kan vara förvarningar om en stroke med bestående symtom.

till toppen

En Folksjukdom

Stroke är en av de största folksjukdomarna som vi har i Sverige. Det är cirka 25 000 människor i vårt land som drabbas av stroke varje år. För mer än 20 000 av dessa är det första gången de drabbas av stroke. Ytterligare 8 000 svenskar drabbas årligen av TIA. Det är främst äldre människor som drabbas av stroke. Fyra av fem drabbade är över 65 år, men även yngre människor kan drabbas av stroke.
Stroke
är en av de vanligaste orsakerna till kroppsligt handikapp hos vuxna. Det finns cirka 100 000 människor i Sverige idag som lever med följerna av en stroke. Av dessa är det omkring 20 000 som behöver mycket stora hjälpinsatser och dygnet-runt-hjälp.
I Sverige har dock risken att avlida i stroke minskat under de senaste 25 åren. I första hand är det risken att avlida akut som har minskat. Men fortfarande är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken i vårt land, efter hjärtsjukdommar och cancer-sjukdomar.

Flera kända riskfaktorer

När det gäller hjärninfarkt är högt blodtryck och rökning viktiga riskfaktorer. Sjukdomar som diabetes och förmaksflimmer ökar också risken.
Det finns andra riskfaktorer såsom ålder, ärftlighet och kön (risken är lite större bland män).
Det finns även en del geografiska, kulturella och sociala skillnader. Risken att en människa drabbas av hjärninfarkt kan flerdubblas om man har fler av riskfaktorerna samtidigt.
När det gäller blödningar inne i hjärnan är riskfaktorn i första hand hög ålder, högt blodtryck, stort alkoholintag och behandling med blodförtunnande läkemedel.
För subaraknoidalblödningar är det ärftligheten som spelar största rollen för infarkter eller blödningar i hjärnan. Men såsom i de andra fallen är högt blodtryck och rökning viktiga riskfaktorer.

till toppen

Symtomen kommer ofta snabbt

Det vanligaste är att symtomen kommer snabbt, inom loppet av sekunder, minuter eller timmar. Det finns många av de som drabbats av stroke som kan säga exakt när de blev sjuka. Men det händer att symtomen kommer stegvis, under en dag eller flera dagar.
Vid en subaraknoidalblödning är det vanligaste symtomet en akut, sprängande huvudvärk, ofta i kombination med kräkningar och påverkan på medvetandet.
Symtomen på hjärninfarkt eller hjärnblödning varierar beroende på vilket område i hjärnan som drabbats.
Symtomen vid en hjärninfarkt är ofta desamma som vid en blödning, man kan därför aldrig skilja en infarkt från en blödning enbart genom att veta symtomen. För att man ska kunna ställa den rätta diagnosen krävs att patienten genomgår en skallröntgen.

till toppen

Nervsystemet påverkas

Flera olika störningar i nervsystemets funktioner är vanliga vid infarkt eller blödning. Bland annat kan det gälla förlamning, oftast i ena sidans arm och ben, men ibland även i halva ansiktet.
Känselnedsättning och domning i ena kroppshalvan är också vanligt. Synrubbningar kan också uppstå, oftast i form av ett halvsidigt synfältsbortfall. Stroken kan också påverka balansen och möjligheterna att styra rörelserna.
En del kan känna ömhet eller smärta vid beröring, behöva mer sömn och kan få svårt att minnas saker och även svårt med koncentrationen. Talet kan bli sluddrigt hos en del och det kan bli svårt att svälja.

Afasi

Stroke kan leda till en skada i hjärnan där du har tal- och språkcentrum. Till följd av denna skada kan patienten få afasi. Oftast förknippas afasi med svårigheter att få fram orden när man talar, men det finns olika typer av afasi. Förutom talet så kan förmågan att förstå det man hör, läsa, skriva och räkna påverkas.

Gråtattacker

Ett väldigt vanligt symtom vid stroke är svårigheten att kontrollera känsloyttringar. Oftast handlar det om att man har lätt för att gråta. Man kan få häftiga gråtattacker som är jobbiga, särskilt om de kommer i situationer där man är tillsammans med andra människor som man inte känner. Skrattattacker förekommer också och de kan vara precis lika jobbiga som gråtattackerna.

till toppen

Varför drabbas ena sidan av kroppen?

Att symtomen ofta berör ena sidan av kroppshalvan beror på att stroke i regel bara drabbar den ena hjärnhalvan. Om till exempel skadan uppstår på höger hjärnhalva så är det kroppens vänstra halva som drabbas och tvärtom. Detta beror på att viktiga nervbanor korsas på väg ut från hjärnan till olika kroppsdelar.

Förebyggande åtgärder och behandling

Behandlingsmöjligheterna vid stroke är begränsade, varför förebyggande åtgärder mot kärlsjukdom, såsom behandling av förhöjt blodtryck, blodsockerreglering vid diabetes, kostrådgivning vid förhöjda blodfetter, rökavvänjning och ökad fysisk aktivitet är mycket betydelsefulla.
Vid smärre hjärninfarkter vilkas symtom helt går tillbaka, kartläggs om patienten har riskfaktorer för slaganfall eller lokala kärlförändringar, framför allt i halspulsådrorna. Det sistnämnda kan ske med ultraljud.

Om blodproppen kan misstänkas ha bildats på ett åderförkalkat parti av halspulsådern (oftast där denna delar sig strax nedanför käkvinkeln) bör operation av detta kärlavsnitt övervägas. Om operation bedöms som alltför riskfylld kan i stället behandling med blodproppsförebyggande medel (Waran-tabletter) insättas.

till toppen

Det förväntade fortsatta förloppet (prognosen)

Prognosen vid stroke beror på infarktens resp. blödningens storlek och läge, på den sjukes ålder och eventuell förekomst av andra komplicerande sjukdomar. Vid utbredd hjärninfarkt anges dödligheten i det akuta skedet, dvs. under den första månaden, till omkring 15-20 %. Den är lägre hos unga och högre hos äldre patienter. Vid större hjärnblödning resp. pulsåderbråcksblödning är prognosen sämre. Neurokirurgisk operation i tidigt skede kan i vissa fall av blödning vara livräddande, och vid t.ex. pulsåderbråcksblödning kan tidig operation förhindra senare komplikationer.

Rehabilitering

Efter det akuta skedet av stroke vidtar en ofta långvarig och mödosam rehabilitering, som engagerar många utöver patienten, inte minst anhöriga. I arbetet deltar läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder (talspecialister) och kuratorer. Under de första månaderna sker oftast en påtaglig förbättring av skadade funktioner, men efterhand planar förbättringen ut. Efter 1-2 år förblir situationen i regel stationär.

till toppen

Sjukgymnasten

Sjukgymnastikens mål är att du som fått en stroke ska kunna vara så oberoende som möjligt i vardagslivet, under arbete och fritiden. För att detta ska bli möjligt behöver du uppnå och bibehålla en så god förmåga som möjligt att röra på dig och förflytta dig, antingen med hjälpmedel eller också utan dem. Något som måste tas hänsyn till är om du haft problem med att röra dig innan stroken. Sjukgymnastens uppgift blir att ta bort hinder för normala rörelser och hjälpa dig att träna in ett nytt sätt att röra dig. I sjukgymnastiken ingår också att pröva ut olika hjälpmedel som kan göra det lättare för dig att röra kroppen.

Arbetsterapeuten

Arbetsterapin syftar till att den som fått stroke ska kunna bli oberoende i sitt vardagsliv och att han/hon ska kunna vara aktiv utan att behöva anstränga sig för mycket eller skada sig. Målet med behandlingen ska sättas efter vilka behov patienten har och även vilka önskemål som finns. Dina närstående skall också vara närvarande. Arbetsterapeuten ansvarar för att patienten får träna på och genomföra meningsfulla och viktiga vardagsaktiviteter. Till arbetsterapeutens arbete hör även att prova ut olika hjälpmedel som den drabbade kan behöva använda och även lära patienten hur de skall användas. Terapeuten kan också hjälpa den drabbade med att anpassa omgivningen efter hans/hennes behov.

Psykolog och Neuropsykolog

Psykologen och neuropsykologen kan ha en viktig roll som stöd vid krisreaktioner. De kan även hjälpa till med att bedöma och träna upp exempelvis minnesförmågan. Denna behandling kan bestå av stödsamtal, antingen individuellt eller i en grupp, psykoterapeutiska samtal, avspänningsövningar och ibland hypnos.
Psykologen eller neuropsykologen kan informera dig som fått en stroke och dina anhöriga om sjukdomens olika konsekvenser för din förmåga att lära in och förstå.
Senare under rehabiliteringen kan psykologen eller neuropsykologen bedöma din familjesituation. Bland annat kan det gälla det stöd som du kan få från dina nära och hur du och dina nära kan hantera de olika rollförändringar som den här nya situationen innebär. Målet för denna behandling bör alltid diskuteras tillsammans med dig och följas upp på ett sätt som är tydligt för dig.

till toppen

Till 1:a dygnet! Till startsidan!Tillbaka till Niclas!Maila mig!